På besök hos "Kirunas pappa"

2012-07-20 05:06 | 1 kommentarer

kiruna-bilder-foto-053

I Kyrkoparken, bara en liten bit från kyrkan, ligger Kirunas grundare begravd. Det är LKAB:s förste disponent, Hjalmar Lundbohm. Utöver att se till att gruvdriften startades var det också han som, genom att anlita landets främsta konstnärer och arkitekter, såg till att Kiruna började förvandlas från ödemark till en vacker stad. Det är med andra ord en mycket betydelsefull man, för stadens uppkomst och dess historia, som fått sin sista vila här. 
                                                                             
Ibland stannar jag till ett tag vid hans gravplats och tar en paus i min framfart. Då slår jag mig ned på någon av de stenar som omgärdar graven. Senast det hände var i förrgår:
– Nämen jisses, Herr Lundbohm, hur här ser ut! Kyrkogården, och minneslunden vid krematoriet, är ju tämligen välskötta. Men sådan ordning råder sannerligen inte här!
Kring gravstenen sticker det upp en massa gammalt gräs. På marken ligger glaskross och cigarettfimpar. Där finns också en massa kvistar som fallit ned från träden. Här verkar det inte krattas alls. I varje fall har det inte skett under det senaste året, av alla vissna löv att döma.
Det är Jukkasjärvi församling som svarar för skötseln. Eller, rättare sagt, misskötseln. När det gäller denna speciella gravplats tycker jag att de borde titta till den dagligen. Där ”Kirunas pappa” fått sin sista vila borde det väl alltid vara rent och snyggt?

Baksidan av stenen är också en sorglig syn. För några år sedan blev den vandaliserad. En natt hade ordet "Bög" sprayats dit med svart graffitifärg. Jag ringde församlingshemmet då jag fick syn på det, och lite bättre blev det ju när de ryckte ut med sitt klotterborttagningsmedel. Men inte helt bra. Texten syns fortfarande även om den är grå istället för svart.
– Anledningen till det, Herr Lundbohm, är att Er sten består av poröst material. Det gjorde att färgen trängde sig in och var omöjlig att få bort. Det var i alla fall vad som sades. Men nog är det väl bra märkligt att det inte någonstans, finns någonting, som kan återställa stenen i ursprungsskick? Håller inte Disponenten med om det?

Det är bara när det är barmark som jag stannar till här:
– Det är tråkigt att inte kunna besöka Er året om. Men om vintern går det inte på grund av all snö. Så snöröjning vore verkligen önskvärt på en plats som denna. Tycker inte Ni också det, Herr Lundbohm?                 
För mig är platsen där Kirunas grundare är begravd en rogivande plats, som en liten oas alldeles i närheten av centrum. Dessutom gillar jag ställen som ”känns som mer Kiruna än andra". Det här är ett sånt ställe, och speciellt en dag som denna:
– Det är en synnerligen vacker sommardag, ska Disponenten veta, Solen värmer så skönt och fåglarna sjunger så vackert i träden häromkring. Jag hoppas att Ni kan höra dem nere hos Er.
Men en massa mygg gör att jag inte stannar speciellt länge den här gången:
 – För övrigt har jag inget särskilt att berätta, Det är bara småsaker som att Bolaget gjorde en vinst på 14,8 miljarder i fjol, och att stora delar av staden måste flyttas inom en snar framtid. Nu må Ni ha det så gott till nästa gång jag har vägarna förbi, Herr Lundbohm!

kiruna-bilder-foto-052
Kring stenen finns en massa gammalt gräs...
kiruna-bilder-foto-051
...och glaskross...
kiruna-bilder-foto-049
...och grenar som fallit ned från träden...
kiruna-bilder-foto-050
...och annat skräp.
kiruna-bilder-foto-048
kiruna bilder foto 068

Om du gillar bloggen med Kirunabilder, eller vill dela det senaste inlägget med andra:

Kategori: Hjalmar Lundbohm

Hej då Luossajärvi

2012-07-09 06:00 | 2 kommentarer

I går tog jag med mig kameran till Luossajärvi. Det är en sjö som satt mycket prägel på Kiruna. I alla fall tycker jag det. Man kunde se en skymt av den från så många ställen i stan. Från korsingen vid stadshuset såg man malmvagnarna stå på Sjöspåret, med sjön som bakgrund. Vid Konsum på Dübengatan glittrade vattnet långt där nere, som en sorts avslutning på vägen. Och tog man sig upp på Luossavaara en sen höstkväll såg man hur massvis av lampor speglade sig i det mörka kalla vattnet - en otroligt vacker syn.
Men jag nöjde mig inte med att titta på Luossajärvi. Varje sommar var jag där några gånger. Inte bara för att fota, utan för att jag gillar att vara vid vatten. Och då finns inte så mycket att välja på inne i stan. Strandkanten nedanför det lilla rucklet var "mitt eget" ställe. Där kunde jag sitta en bra stund och lyssna på vågskvalpet, eller blicka ut över den spegelblanka sjön där fiskar hoppade över vattenytan.

En stor del av sjön är borta nu. Torrlagd. På grund av gruvdriften. Det känns konstigt se förändringen. Det som återstår är bara en massa blottlagd sjöbotten med små vattensamlingar här och där. Till nästa sommar ska LKAB och kommunen ta fram ett förslag på ett landskap som ska anläggas på den gamla sjöbotten. Det har man gjort tidigare också. Det var på 90-talet, då södra änden av sjön tömdes. Och där kan i alla fall inte jag se något speciellt landskap. Det enda jag ser är en massa gräs och vilda växter. Precis såna som man ser på en massa andra ställen i stan.

Det här var nog mitt sista besök vid Luossajärvi. Det känns som om det inte längre finns någon anledning att gå dit, och det som finns kvar av sjön har jag inte så mycket till övers för. Men man kanske kan börja gilla den återstående lilla pölen också? Någon gång i framtiden?

Här är några bilder som minner om det som varit, plus några som jag tog igår.

kiruna-bilder-foto-071
Utsikt från Luossavaara en oktobernatt.
kiruna-bilder-foto-072
En höstdag då isen precis hade lagt sig.
kiruna-bilder-foto-073
Nedanför rucklet hade jag ett "eget ställe" av stranden att vara på.
kiruna-bilder-foto-074
Luossajärvi 8;e juli 2012.
kiruna-bilder-foto-075
Luossajärvi 8;e juli 2012.
kiruna-bilder-foto-076
Luossajärvi 8;e juli 2012.
kiruna-bilder-foto-077
Luossajärvi 8;e juli 2012.

Om du gillar bloggen med Kirunabilder, eller vill dela det senaste inlägget med andra:

Kategori: Luossajärvi

Den dystra sanningen om ordet "karkki"...

2012-07-06 16:17 | 0 kommentarer

Det var när jag skulle handla plastpåsar på ICA som jag gjorde upptäckten:
- Nämen, vad är det här?
På en av hyllorna bredvid påsarna stod en massa förpackningar med knäckformar. Och på förpackningarna stod ordet "Karkki". Jag blev faktiskt lite besviken för jag, och säkerligen många med mig, har alltid trott att ordet "karkki" har sitt ursprung i gruvstaden. Men så är alltså inte fallet.
Resten av texten på förpackningen avslöjade att det är finskt, men trots att min mor kom från Finland har jag aldrig hört det ordet. Återstod då att ta reda på vad det egentligen betyder. Knäck eller godis? En sväng in på Googles översättningsverktyg visade att det är det sistnämnda.
Tro nu inte att jag inte jag fick något godis som liten bara för att min mamma aldrig sade "karkki". Då sånt kom på tal använde hon sig av uttrycket "karra", vilket nog är det rätta "kirunesiska" ordet för såna saker.

På tal om "kirunesiskan" så såg jag något ovanligt härom dagen - en hare. Det är i och för sig inget konstigt med en sån, men den här hade bakåtstrukna öron och blängde ilsket på mig. Den verkade faktiskt vara på rejält dåligt humör, eller på "finnkurri", som vi säger här uppe!

kiruna-bilder-karkki-01
Karkki-formarna på ICA.
kiruna-bilder-foto-hare
Haren som verkade vara på "finnkurri".

Om du gillar bloggen med Kirunabilder, eller vill dela det senaste inlägget med andra:

Kategori: Övrigt

 

 

Loading

Arkiv

2017
  •    December
  •    November
  •    Oktober
  •    September
  •    Augusti
  •    Juli
  •    Juni
  •    Maj
  •    April
  •    Mars
  •    Februari
  •    Januari
  • 2016
    2015
    2014
    2013
    2012

    Kontakta mig